Dagen har ju börjat bra iaf, besök av svärmor o svägerska på fika:) massa skratt o trevligt prat. Sen blev dan lite tråkigare...Trist att en del människor som mår dåligt själva måste förpesta andras tillvaro..särskilt när det gäller vänner!varför måste man va otrevlig och bete sig illa för:(?
Så jobbigt att man inte kan släppa det heller förrän man fått reda ut allt!
Tur att inte alla vänner är så?.

Ska försöka att inte tänka mer på det nu..men lättare sagt än gjort:(.
Fokus på mina fina barn nu ???.

Hade en trevlig shoppingdag med fina Sara igår iaf:). Vi har alltid lika trevligt när vi ses!
Parkeringsböterna hade man ju kunnat vara utan,men men man får väl skylla sig själv lite:).

FREDAG idag igen:).nog för att det egentligen kvittar vilken dag det är när man är mammaledig ,men på helgerna är ju hela familjen samlad.
Idag har jag varit på cellprovstagning. Inte så trevligt men nödvändigt .
Sen nu på em var jag o alla barn in till stan en sväng.postade paket och så var vi till tuna park en sväng så Jesper fick handla mobilskal till sin telefon.

Ikväll blir det lugnt. Imorgon grillning o sen Eurovision på kvällen ;).

Gokväller!

Nu är det ett tag sen jag senast bloggade. Har väl inte riktigt haft tiden eller lusten bara.

Men nu kände jag för det igen .

Jesper fyllde år igår :) Hela 11 år blev våran stora kille! Ofattbart, vad fort tiden går:)!

Hade kalas i söndags . Jesper var nöjd och hade ett  bra kalas och igår blev han firad på morgonen med sång och paket:).Han blev bra snopen och galet glad när han fick en iphone 4 av oss i present... han hade ju inte väntat sig det då vi sagt att han får köpa för sina egna pengar sen :). Han blev alldeles rörd så tårarna rann. Gubben då   .

Idag på eftermiddagen har jag och barnen varit och hälsat på min fina vän Sara en kortis:).

Jesper fick present av henne :) Och så fikade vi och pratade :).

Känner mig lite nere ikväll..Massa tankar och känslor som far runt just nu.

Vet inte ens varför jag blir ledsen eller besviken längre, borde ju ha lärt mig för länge sen att

det inte är nån idé att hoppas eller tro att det nånsin ska bli ändring på saker och ting.

För mig är det ofattbart hur man kan strunta i sina barn på det här sättet och även i sina barnbarn.

Jag avundas ibland alla som har en bra relation med sin mamma, som har en mamma som bryr sig och vars barn har en mormor som skämmer bort barnen med kärlek och omtanke.

För det har inte jag och lär aldrig få.Det är synd !!

Jag har hela tiden levt på hoppet att det blir nog bättre om jag hör av mig eller om jag åker till dom.

Men jag börjar ana att det aldrig blir så.

Jag tänker att mamma är ändå mamma.

Men ska inte en mamma visa att hon bryr sig?

Höra av sig ibland?

Vilja veta hur man mår?

Vilja veta hur barnbarnen mår?

Känns som ett hån när hon kommenterar mina bilder på mina barn på Fb med saker som:

"mormors älskling" mm.  Fuck heller !!!

Inte en enda gång ringde eller smsade hon mig under mina tre graviditeter och frågade hur jag mådde eller hur det gick!

När Julia föddes skrev hon grattis och det tog 3 veckor innan hon ens kom o hälsade på.

Kan säga att det också är enda gången hon har träffat Julia och hon blir 4 månader imorgon !!

Nån present fick hon inte heller...

Jag borde inte ens ha räknat med att de skulle vilja komma på vårt barns dop den 26 maj.

Varför blir jag då besviken över svaret?

Nej tyvärr.. det råkade krocka med min brors bröllop den 25 maj, som från början var planerad till den 17 maj

men har nyligen ändrats.

Ändå visste min mor sen minst en månad tillbaka att Julia skulle döpas 26 maj !!!

Men det är bra att hon nu har en ursäkt att tacka nej.

Visst förstår jag att bröllop är en stor händelse, absolut !!

MEN hon visste om vårt dop först. Och bröllopsdatumet ändrades för ca 1 v sen !

Vet inte om det är jag som är knäpp, men jag känner ändå att hon väljer bort mig och min familj medvetet!

Till saken hör också att bröllopet är 45 MIL bort.

Vet inte ... bara kände för att skriva av mig lite.

Kanske ingen rolig läsning men ändå... imorgon blir en bättre dag:)

Vet i alla fall en sak säkert. Jag kommer aldrig bli som hon.

Mina barn ska aldrig känna så som jag gör.

Aldrig.

Julias dop kommer i alla fall bli en fin dag som vi ska dela med våra nära och kära :).

Var och en som har blivit bjuden på dopet är personer som betyder nåt för oss och som vi vill ska vara en del av vårt och Julias liv.

Tur att barnen har underbara farföräldrar och faster som verkligen finns där:)!

Och underbara vänner har vi också.